Ras standard för Puli

 

Sidan hämtad från Svenska Klubben För Ungerska Rashundar

Puli är en mycket gammal ras från Ungern. Den är ovanlig, i Sverige finns det ca 350 st pulier. Puli är en sund, intelligent och lättlärd hund. Den används mest som sällskapshund och den hänger gärna med på familjens alla aktiviteter. Tvärtemot vad man kan tro, är den speciella pälsen, som bildar långa fotsida snören, inte alls svår att sköta. Puliers päls fäller inte och detta gör att många pälsallergiker kan ha puli.

 Allmänt om puli
Puli är en ungersk hund som genom tiderna fungerat som vall- och
vakthund på den ungerska pusztan. Den första pulin kom till Sverige i början på 1960-talet. I Sverige används puli mest som renodlad sällskapshund, och fungerar bra i barnfamiljer. En puli har mycket lätt för att anpassa sig till olika miljöer.
Den är en medelstor hund, för hane är önskvärd mankhöjd 40-44 cm och normalvikten är 13-15 kg för tik är önskvärd mankhöjd 37-41 cm och normalvikten är 10-13 kg.
Pulin skall vara kvadratisk till sin byggnad och svansen skall bäras ringlad över ryggen. 
Tidigare fanns puli i fyra storlekar. Polishundar som var minst 50 cm höga, två typer av vallhundar, den ena upp till 50 cmr för vallning av nötboskap och svin, och den mindre, som var runt 40 cm, vallade får. Den allra minsta pulin, som var under 30 cm i mankhöjd, var främst en sällskapshund.
En puli fungerar som "förstagångshund", men man skall vara bestämd och konsekvent.

Pälsen
Många som ser en puli tror att pälsen kräven mycket arbete, men det stämmer inte. Den fäller inte och man behöver varken borsta eller kamma den. Pulier föds med lockig eller vågig päls som vid 7-9 månaders ålder börjar sno ihop sig till snören eller band. Det är förhållandet mellan täckhår och underull som gör att pälsen får sin rätta struktur. Man får på vissa pälsar, när snörbildningen börjar, hjälpa till att dela pälsen genom att med fingrarna "dra isär" pälsen i lagom breda snören. Pulin är fullpälsad när den är mellan 4-5 år, då klipper man den längs med marken. Pälsen över ögonen får inte klippas bort.
En fullpälsad puli kräver på sin höjd ett par timmars pälsvård i månaden.
En puli skall naturligtvis badas när den är smutsig, men man gnuggar inte runt i pälsen utan man kramar ur den, ungefär som man behandlar en fin yllekofta. En pulipäls tar ganska lång tid att torka, så en fön är bra att ha till hjälp.


Färger
Den vanligaste färgen är svart och svart med rostrött, men den vita pulin blir allt vanligare. Grå och maskad fakó är fortfarande mycket sällsynt i vårt land.
Till vänster: en ung maskad fakó puli

Tips till förstagångsägaren
En puli har mycket "hjärna" och behöver bestämda regler redan som liten valp. Den lär sig snabbt både bra och dåliga saker. Man bör sätta sig väl in i rasens egenskaper, gärna träffa några vuxna puli i hemiljö före köpet. De flesta uppfödare tar emot besök av intresserade.
För att lätt komma i kontakt med uppfödare eller puliägare i din närhet, är du välkommen att kontaka Rasföreningen FUR.
Eftersom det inte föds så många puli per år bör man planera sitt puliköp i god tid. Som för alla raser måste man ge valpen tid att successivt lära sig att vara ensam, därför är det bra om man kan vara hemma och träna valpen första tiden.
Ju bättre förberedd du är, desto lättare går det att hantera olika situationer som uppstår. Valpen är mottaglig för information redan efter några dagar i hemmet. Social träning är viktigt för att få en trygg hund.
Träna valpen redan från början en liten stund varje dag i "hantering" dvs titta i munnen, undersök klorna, "pilla" i öronen med mera. Allt jobb man lägger ned första året har man glädje av hela hundens liv. Att skaffa hund är att få en ny familjemedlem som kommer att finnas under många år.

Pulin och hälsan
Puli är en sund hund och rasen drabbas för närvarande inte av några kända rassjukdomar. Ett och annat höftledsfel kan dyka upp, men en puli är en lätt hund och brukar inte ha några större besvär av detta.
Den är en mycket frisk ras, som i genomsnitt blir tolv till femton år gammal.

Egenskaper och mentalitet
Puli är en snabb, pigg, klok, orädd och glad hund. Den tycker om att lära sig saker. En puli är mycket tillgiven sin familj och det viktigaste för den är att få vara nära sin familj. Promenader utan koppel går oftast utmärkt med en puli eftersom den inte vill lämna sin "flock" familj.
En puli är till naturen aningen reserverad mot främlingar och en utomordentligt bra vakthund. Det är viktigt att lägga stor vikt vid den sociala träningen hos den unga hunden. Är man medveten om företeelsen så kan man undvika många senare problem.
Ofta väljer pulier en person till sin ledare i familjen, detta kan undvikas om alla i familjen ägnar sig åt den. Hela dess ungerska arv finns med rasen än idag, och det är ägaren som måste lära pulin när, hur och vad man får vakta och valla. En puli behöver redan som liten valp ha bestämda regler att följa.
En puli blir vad man gör den till; den ligger och slöar när man själv ligger på soffan, och den hänger med på allt när man tar sig för olika aktiviteter.
Pulier kan vara med på alla former av motion (som vuxen). Motionerar man ofta och länge hänger den med på det, tar man kortare promenader går det också bra.
Den mår bra av att få använda sin nos, en bra aktivitet är till exempel att gömma saker och låta den leta. Att träna cirkuskonster är också ett uppskattat nöje för en puli.
Avancerad lydnadsträning eller tävlingslydnad är andra aktiviteter som passar pulin bra. Det finns idag ett par lydnadschampion inom rasen. Många puli tränas och tävlar med stor framgång i lydnad, spår och agility.

 

  Sidan hämtad från Svenska Klubben För Ungerska Rashundar

Nya pulistandarden är inte färdig än, den gamla gäller tillsvidare.
HEMLAND: Ungern

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp I

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Pulin härstammar från asien. Den är en urgammal ungersk hund, som inte bara lämpar sig som drivande och vallande hund utan också som vakthund. Den är livlig, rörlig, klok och anspråkslös.

HELHETSINTRYCK: Pulin är en medelstor hund med kraftig kroppsbyggnad, fin benstomme men ändå senig och muskulös. Kropp och ben bildar en fyrkant. Det är svårt att urskilja de olika kroppsdelarna, eftersom hela kroppen är täckt av tätvågigt, rikligt hår, benäget att tova sig. Det långa håret skuggar ögonen som en gardin och gör att huvudet ser klotrunt ut.
Den långa svansen bärs ringlad eller uppböjd över ryggen, vilket gör att ryggen ser ut att stiga mot korset.
Bakpartiet kan inte avgöras enbart genom en flyktig granskning, inte heller kan benens olika delar urskiljas.

HUVUD: Huvudet skall vara litet och fint, framifrån sett skall det vara runt, från sidan sett eliptiskt. Vid beröring verkar skallen rund. Stopet skall vara svagt markerat. ögonbrynsbågarna skall vara väl markerade. Nospartiet skall vara kortare, 30% av huvudets längd. Nosryggen skall vara rak, med trubbigt avrundad nos, inte spetsig, och nosspegeln skall vara forhållandevis stor.

Läpparna
skall vara tätt åtliggande.
Nosspegel, ögonlock och läppar skall vara svarta.
 Ögonen
skall vara runda, kaffebruna och ha ett livligt, intelligent uttryck,
 Öronen
skall vara medelhögt ansatta och nedhängande ända från basen. Inte ens då hunden är upphetsad reses öronen. öronspetsen skall bilda ett brett, avrundat V.
Bett
Saxbett med väl utvecklade över- och underkäkar.

HALS: Halsen skall vara medellång, fast och muskulös. Den skall mod rygglinjen bilda en vinkel på 45 grader. Genom den starka behåringen är någon gräns inte märkbar, förekommer en sådan är detta ett fel.

KROPP: Ryggen skall vara medellång, fast, med svagt markerad manke och kort ländparti. Bröstkorgen skall vara rymlig, djup, medelbred och lång med markerat förbröst. Buklinjen skall vara lätt uppdragen. Korset skall vara ganska kort och svagt sluttande, vilket inte syns genom att svansen bärs över ]änden. Ett brett bäckenparti är önskvärt, särskilt hos tikar.

FRAM- OCH BAKBEN: Skulderbladen skall ligga tätt intill bröstkorgen, axellederna i breda delen av förbröstet. Skulderblad och överarmsled skall bilda en rak vinkel. Överarmen skall vara medellång och muskulös, parallell med korsets längsgående axel, dess undre del, som bildar armbågsleden får inte vara långt ifrån, men heIler inte under bröstkorgen. Över- och underarmen bildar en vinkel på 120-130 grader.
Rak och lång underarm, lodrät placerad samt muskulös. Partiet under underarmen bör vara kort och torrt. Tassen och horisontallinjen bildar en vinkel på 45 grader.
Raka framben, medelbrett avstånd mellan dem. Höfter och lår är långa och mycket muskulösa. Höftleden och lårbenen bildar en rät vinkel och lårben och skenben en vinkel på 100-110 grader.
Hasleden är senig, partierna därunder korta och torra. Bakbenen är placerade med något större avstånd från varandra än de främre.

TASSAR: Tassarna skall vara korta, runda och fasta, med väl utfyllda, elastiska trampdynor. Klorna skall vara starka, hårda och skiffergrå. Den bakre tassen bildar en trängre vinkel med horisontallinjen än den främre, vilket medför att de bakre tassarna är någott längre.

SVANS: Svanskotornas antal 18-20. Svansens långa hår blandar sig med korsets, svansen i sig själv kan knappast urskiljas.

RÖRELSER: Pulin tar inga långa steg, i galopp är steget kort, ganska stramt, ändå flinkt och mycket snabbt. Karakteristiskt för rasen.


 HUD OCH PÄLS: Skiffergrå hud, innehållande mycket pigment, lika starkt pigmenterad vid samtliga färgvarianter. Fria hudområden (nosspegel, ögonlock, läppar) svarta. Gommen jämnt mörk eller mörk botten med ännu mörkare, starkt pigmenterade fläckar. Klarröd tunga: Klor och trampdynor svarta eller skiffergrå. En pigmentlös fläck på bröstet på högst 5 cm i diameter tolereras .
Några vita strån på tassarna (mellan tårna) är tillåtet. andra tecken är inte önskvärda.
Pälsen består av grövre täckhår och fin underull. Dess kvalitet bestäms genom förhållandet mellan de båda hårsorterna. För mycket täckhår och för litet underull ger en "öppen" päls. Mycket underull med för litet täckhår ger överdriven tovighet till klumpande band s k "späcksidor". Det riktiga förhållandet mellan de båda hårsorterna ger de önskade långa, smala bandtovorna. Snörpälsen uppstår när täckhåren är jämnt tätvågiga. Dessa tovor filtar sig endast i ringa mängd. De bildar långa, jämnstarka, nedåtlöpande snören. Höften, länderna, låren har den längsta behåringen; 8-10 cm, den kortaste finns på huvud och tassar 3-6 cm. Det finns också exemplar, vars päls nästan räcker till marken. Efter valpningen, i arbete, på grund av genomgången sjukdom eller otillfredställande utfodring brukar pulin fälla hår. Den fäller överarmens långa hår, undantagsvis också håret på hela kroppen. I ett sådant tillstånd är det svårt att avgöra pälsens beskaffenhet. Inte önskvärt är en utkammad eller utborstad päls, inte heller en försummad eller misskött sådan.

FäRG: Pulin förekommer i följande färgvarianter: svart (med rostrött), fakó, maskad fakó, alla grå nyanser samt vitt.

MANKHÖJD:
önskvärd mankhöjd för hanhund 40-44 cm.
Tillåtet 37-39 cm resp 45-47 cm.
önskvärd mankhöjd för tik 37-41 cm.
Tillåtet 34-36 cm resp 42-44 cm.

 

Olika kroppsdelars mått i % av mankhöjden
Kroppslängd 100%
Bröstdjup 45%
Bröstbredd 33%
Bröstomfång 125%
Huvudets längd 45%

Nosens längd 30% av huvudets längd.

Öronens längd 50% av huvudlängden.

VIKT
Hanhund 13-15 kg.
Tik 10-13 kg.


FEL
 Varje avvikelse från standarden är fel och felets art skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

TESTILKAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

DISKVALIFICERANDE FEL
Starkt över- eller underbett
Uppstående öron
Rak svans, stubbsvans
Brokiga fläckar, stora tecken
Chokladbrun färg, som också kommer fram i pigmentet
Pigmentfel
Hanhundar under 34 cm och över 50 cm
Tikar under 31 cm och över 47 cm i mankhöjd.